Japp, nu har fedagen infunnit sig om än med bara 14 minuter.

Åker idag på eftermiddagen till Herrfallet (Arboga) och blir borta till på söndag.Det är stor Irländsk Setter special både lördag och söndag.

Så nu ska det badas och putsas, både på hund och mig.

I och för sig så putsade jag till mig rejält igår, då jag fick ett ryck och for iväg och klippte mig, när frisörskan frågade hur jag ville ha det så sa jag bara, klipp av sk...n , jamen.... fick jag till svar.....är du alldeles säker .....japp det är jag, nu vill jag ha kort kort och ruffs , istället för det långa taglet som jag dragits med ett tag nu och retat mig på så in i bängen.

Det hör till saken att jag har en hår kvalité som är både hemskt tjockt och mycket. De som hon klippte av mig hade med lätthet räckt att gjort 3 angora marsvin av. Jag vart så lätt på skallen att det var helt himmelskt kan jag säga. Så nu är det kort kort och ruffs resten av livet tror jag bestämt.

När sonen kom cyklande från bussen och såg mig på gården , kan säga som så att hans ögon vart stora som klot. Hoppas att det inte blev ett allt för stort trauma för honom som han får dras med för resten av livet :-)

Men jag är nöjd och det är väl tur det, all heder till frisörskan som befirade mig från min börda till hår.

Tänkte göra ett tappert försök att knåpa ihop några rader.

Kom att tänka på olika saker som hänt i livet, både roliga och mindre roligare. Men jag tänkte börja med lite komiska saker som jag råkat ut för och tänkte då börja med en liten fadäs som hände när jag och gubben bodde i Munkfors. Vi hade på den tiden en hög travare, varav 2 stycken av dessa hade vi uppstallade på "Hildavallen" i Ransäter.

I alla fall så var jag där en eftermiddag för att mocka och fixa med hästarna, dynghögen som fanns där, var en stor container som stod nedsänkt så man gick sonika ut på en landgång då man skulle tömma skottkärran. Och just den där eftermiddagen var jag helt själv där, inte kotte syntes till , förutom hästarna så klart. Jag mockade och fyllde skottkärran till bredden och gick med raska steg emot denna landgång, och när jag närmade mig  så tog jag lite sats för att få upp skottkärran på landgången, men nu hör det till saken att jag tog alldeles för mycket fart och landgången var inte så lång , så vad tror ni hände......JOOOOO först for skottkärran i och efter den en skrikande JAG, till råga på allt så var den förbenade containern nytömd.

Så det vart ett illvrål kan jag säga då jag slog i botten, benen låg över skottkärran och ansiktet i hästskiten, gissa om det gjorde ont. Smalbenen vart helt buckliga och skiftade i hela regnbågens färger efter några dagar.

Kommer hem skitig och i smärta , berättar för sambon, som vrider sig av skratt. Tänk att den sanna glädjen alltid ska vara skadeglädjen....hmmm

Och nu hör det till saken att jag även mockade stallet hemma på gården  senare på kvällen och vi hade också en sicken där container, men denna stod inte nedsänkt, utan där fick man skjuta skottkärran uppför på rampen. Och så klart var man tvungen att ta fart också, och visst fan tog jag fart allt , så in i bängen att jag halkade av den j...a rampen och satte mig i en hög hundskit. Sambon råkade så klart se detta,så nu fick han då totalt fnatt, skrattade så han kunde till slut inte få fram ett vettigt ord.

Själv gick jag raka vägen in , tog av mig byxorna som inte luktade allt för gott kan jag säga, och ni kan tro att jag fräste och väste all sköns svordomar. Sambon hade jag kunnat bytt mot en tamgris eller liknande.

Om jag ska vara ärlig så slapp jag att mocka i flera dagar :-)

Tror inte sambon tordes annat...he he

Nu kanske jag är på "G" igen efter ett antal månader av total skrivkramp,bloggtorka, ja, ni kan kalla det vad ni vill.

Men faktum är att de senaste 3 månaderna så har jag blivit beroende av ett skogstroll, nu undrar ni väl om jag blivit komplett tokig. Men det är så sant som det är sagt, skogstrollet i fråga har en blogg ute i cyberspace som är helt suverän. Man blir ju som sagt var beroende av detta skogstroll och man måste läsa hennes blogg vareviga dag och gärna fler gånger per dag, då skogstrollet har magi i pennan. Så mina vänner ta nu och leta rätt på skogstrollet och läs hennes blogg, så förstår ni.

Visst kommer jag att försöka att ta mig ur denna bloggtorka, men när det kommer att ske har jag ingen som helst aning om. Kan bli imorgon eller till Påsk, den som lever får se.