Då vi i förra avsnittet kom till ett av "Tösabitens" upptåg så kan vi ju lika gärna fortsätta på det spåret.

Hon har svaga minnen av det som nu ska berättas, hennes föräldrar hade bestämt att "Tösabiten" och hennes bror skulle följa med och hälsa på moster Ebba, än fast de bägge älskade moster av hela sitt hjärta så visste de vad som väntade då de brukade att åka dit och äta middag någon söndag då och då. Det var så att moster ofta serverade aladåb, och var det något som fick det att växa i munnen på "Tösabiten" och hennes bror så var det denna aladåb,kallt kött med grönsaker som låg och dallrade i gelé,brrr ryser vid bara tanken. Så denna gång tänkte de bägge ALDRIG att vi ska med och äta aladåb, så brodern kom på att de skulle gömma sig och på ett bra ställe också,vips var de bägge försvunna. Föräldrarna ropade och ropade, men ingen syntes till. De letade ute på gården frågade grannar,och ropade nu med en aningen argare och argare ton i sin röst, men ingen av dem syntes fortfarande till. Så modern gick in i köket för att hämta plommonsufflén som skulle med till moster, denna stod i skafferiet. Hon gick med bestämda steg genom köket emot skafferiet och öppnade dörren,fadern som fortfarande var ute på gården och ropade fick då höra ett gallskrik, och rusade in fortare än kvickt. Modern satt på en stol och såg inte direkt överförtjust ut och samtidigt var hon en aningens blek om kinderna,skafferi dörren var öppen och vem fick han se, sonen som satt på en hylla med sufflé både på tröjan och i halva ansiktet. Gissa om han var populär just då......nä tror inte det. Nåväl nu var ju den ena hittad iaf , så nu återstod bara att hitta "Tösabiten", för hon var ju fortfarande putsväck.Nu fick även brodern hjälpa till och leta, så det vart några varv till runt tomten och i grannskapet,men ingen lycka. De kom då på att enda stället de inte letat på var i källaren, så raska steg ner dit och gissa vad. Jo, nog fanns "Tösabiten" där allt, den lilla jäntan hade klämt sig in bakom frysskåpet och där satt hon fastkilad,bara att dra fram skåpet så jäntslarva kunde komma loss. Och så vart det ramsor av förmaningar att detta var farligt som "Tösabiten" hade gjort, modern var upprörd och stampade med fötterna i golvet. "Tösabiten" tog det med ro, för nu hade hon ju kommit lös och inget hade hänt, så vad var det att stoja om. Det värsta var ju att nu hade de bägge inte en chans att slippa denna aladåb. Och åt man hos moster så var det bara att äta och se glad ut, för där kunde man inte säga något om att maten var äcklig. Men förutom denna förbenade aladåb så var mosters mat helt underbar.

Fortsättning följer.........................